Jag känner att jag hade kunnat gå och lägga mig nu och sova i typ 24 timmar. Mer - en vecka. En livstid. Det är söndag och jag är lycklig.

Spykens spex i fredags var mycket bättre än jag hade föreställt mig. Efter cirka tre timmar av skratt, applåder och skrik från både spykister och katedralare var det slut, och jag gick för att möta Anton vid tåget. Resten av helgen har varit underbar. Jag och Anton har bland annat sett på film, men vi har också gått från Nöbbelöv till Kobjer via Offerkällan i Norra Fäladen, ätit glass på Bantorget och druckit saft i Stadsparken. Having a boyfriend is the best!

Nu är det verkligen vår. Fåglar kvittrar, himlen är blå och träden är så gott som gröna igen. När jag var utomhus i helgen kunde jag lämna jackan hemma.