Ibland förstår jag inte hur jag tänker. Okej, så jag gick inte och sov förrän vid fyra lördag natt, big deal. Och okej, jag vaknade kanske inte förrän vid ett dagen därpå, så visst, det är kanske inte så konstigt att jag inte kunde sova förrän klockan fem på morgonen en söndag. Och för att göra min dag perfekt, hade min väckarklocka gjort någon slags överenskommelse med skolan om att jag skulle vakna klockan sju. Dum.

Nej, det var faktiskt inte skolans fel, hade ju tid hos ungdomsmottagningen. Där gick allt bra, fick en trevlig liten pratstund med what's-her-face eller vad hennes namn nu var. Sedan satt jag och myste ensam på Espresso House med datorn och en kopp kaffe, bredvid en pappa och hans son som sjöng Bockarna Bruse med högljudd röst. Ganska söt pojke :)

Skolan var okej, men nu har jag lite dåligt samvete för att jag inte har gjort några läxor än. Jag ska redovisa mitt kamratpoträtt första lektionen imorgon och jag har knappt börjat. Det får väl gå som det går. Imorgon efter skolan ska jag i alla fall till stadsbiblioteket och plugga med Maja, så då känns det lite bättre. Jag kanske lämnar datorn i skolan, så att jag inte fastnar vid Supernatural... Fast det kommer nog inte behövas om Maja är där och räddar mig!

En sak till: läs min text om fjällenresan vi var på i somras! Jag må gilla böcker och poesi, men skogen kommer alltid att finnas i mitt hjärta. Jag är ju trots allt uppvuxen i Genarp ;)

http://www.friluftsframjandet.se/genarp/grupper/tvm

Kram!